Frågor och svar om närsorterat

Vi har undersökt och utvärderat flera olika insamlingssystem, med ekonomiskt kundperspektiv, hållbarhet och arbetsmiljö i fokus. Med den valda lösningen kan vi både använda samma fordon och behålla avfallstaxan på oförändrad nivå 2025.

Systemet innebär inga fler transportkilometer eller högre bränsleförbrukning eftersom vi kommer till dig lika ofta som tidigare. Därmed kan vi införa fastighetsnära insamling av plast- och pappersförpackningar med bibehållna turer och bilar. Systemet bedöms också vara det bästa ur arbetsmiljösynpunkt för våra miljöbilschaufförer, samt för personer som sitter i rullstol.

Alla lösningar för närsorterat kräver större utrymme än idag och det är i första hand upp till fastighetsägaren att lösa ytan. I de fall där det inte går tittar vi på gemensamma hämtningsalternativ.

Vid standardabonnemang krävs följande yta med kärlen ställda på rad: Cirka 215x75 centimeter

I korthet beror systemvalet fyra separata kärl istället för två flerfackskärl på följande:

1. Kostnaden för dig som slutkund blir lägre: Med flerfackssystemet skulle vi få byta ut alla fordon och lägga om alla turer. Kostnaden för kommuninvånarna skulle öka med cirka 30 procent.
   
   
2. Chaufförernas arbetsmiljö: Lösningen med fyra fack skulle påverka arbetsmiljön och bland annat återinföra en mängd lyft som vi med åren lyckats jobba bort.
   
   
3. Tillgängligheten: Lösningen med fyra fack fungerar sämre för dem som exempelvis sitter i rullstol och ska komma åt de innersta facken.
   
   
4. Kärlen med fyra fack har visat sig vara svårare att tömma då det fastnar mycket i dem.
   
   
5. Lösningen med fyra fack är kärlstorleken konstant. Du kan exempelvis inte välja ett större kärl om du har flera blöjbarn och därmed mycket restavfall.

Systemvalet är gjort utifrån noggranna tester och utvärderingar.

Det här en nödvändig förändring på grund av nya lagkrav. Länk till annan webbplats. Kärlen är tillverkade av 100 procent återvunnen plast och kan återvinnas upp till sju gånger. Ett sopkärl används i genomsnitt i 15 år innan de återvinns och finns därmed med i det cirkulära systemet i cirka 100 år.

Utgångsläget är sexveckorsintervaller för restavfall och utvärderingar från andra kommuner har inte visat på klagomål från barnfamiljer med blöjbarn. Vi är dock öppna för individuella lösningar med annan storlek på kärl eller annat tömningsintervall i vissa specifika fall om stora besvär uppstår.

Främst kladdiga plastförpackningar orsakar luktproblem. Var noga med att skrapa av matrester och lägg i matavfallspåsen. Skölj gärna ur förpackningarna med överblivet/kallt vatten. De behöver inte vara rena för att kunna återvinnas, men däremot för att undvika lukt, framför allt sommartid. Förvara gärna kärlen på en skuggig plats mellan hämtningarna och rengör dem då och då.

Sopbilarna som hämtar ditt avfall har två fack med en skiljevägg emellan. Matavfallet töms i det ena facket och den andra avfallstypen i det andra. Det kan se ut som att allt avfall ramlar ner i samma öppning och hamnar i ett fack, men skiljeväggen rör sig och sköter separeringen.

Lastbilen åker sedan till en omlastningsstation och tömmer facken separat. Avfallet omlastas sedan till olika behållare för transport till respektive avfallsmottagare.

I och med att vi redan har tvåfacksbilar så kan vi fortsätta att samla in matavfallet i det ena facket, medan det andra omväxlande fylls med papp, plast eller restavfall, beroende på vecka.

Även metall- och glasförpackningar ska samlas in fastighetsnära när den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2027. Hur är en fråga som vi, tillsammans med ett 100-tal andra kommuner, fortfarande utreder. Tillsvidare transporterar du dem till återvinningsstationen som vanligt.

Nästan all plast som tillverkas kan återvinnas, vissa sorter upp till cirka tio gånger. Du behöver inte skölja ur förpackningarna om du inte vill men de behöver vara tömda på innehåll. För att undvika dålig lukt kring kärlen kan det däremot vara idé att skölja ur dem. Lägg mindre plastförpackningar i större eller samla dem i en plastpåse.

Exempel på plastförpackningar är:

• Mejeriburkar

• Brödpåsar

• Ketchupflaskor

• Ostförpackningar

• Tandkrämstuber

• Chipspåsar

• Snusdosor

• Förpackningar för pumptvål

• Fruktnät

• Mjukmedelsflaskor

• Plastpåsar (förutsatt att de är tomma)

• Burkar

• Plastfolie

• Frigolit

• Innerpåsar (exempelvis påsen i flingpaketet)

Plastflaskor med pant kan absolut återvinnas. Men de ska pantas och inte slängas i plastkärlet.

Följande saker (exempel) ska inte sorteras som plastförpackning:

• Tandborstar (restavfall)

• Diskborstar (restavfall)

• Rakhyvlar (restavfall)

• Leksaker i plast (hårdplastinsamling ÅVC, obs! Ta ur batterier!)

• Fyllda hundbajspåsar (slängs i restavfall)

För att undvika nedskräpning vid tömning är det viktigt att du viker ihop och plattar till förpackningarna samt lägger de mindre kartongerna i de större, alternativt i en papperspåse. Du behöver inte skölja ur förpackningarna, men de behöver vara tömda på innehåll. Exempel på vad som får slängas som pappersförpackningar är:

• Mjölk- och filpaket
• Pasta- och flingpaket

• Mjölpåsar

• Tetraförpackningar

• Pappersbärkassar

• Mindre mängder wellpapp (större mängder kör du till en återvinningsstation- eller central)

• Omslagspapper

• Äggkartonger

• Kartonger

• Förpackningar från restaurangmat
  
• Toalett- och hushållspappersrullar

Tidningar får inte hamna bland pappersförpackningarna eftersom det inte är förpackningar. De ska samlas in vid återvinningsstationerna.

Tidningar är inte en förpackning och ingår därför inte i närsorterat. Det är viktigt att tidningar inte hamnar bland förpackningarna eftersom sådan felsortering kan leda till att vi får felsorteringsavgifter från mottagningsanläggningen. Det kan på sikt påverka kostnaderna för avfallshanteringen. Tidningar ska, precis som tidigare, samlas in vid återvinningsstationerna.

Ja det kan du. Det är restavfallskärlets storlek som avgör taxenivån. I ett standardabonnemang ingår ett 190-liters restavfallskärl. Byter du till ett mindre kärl så får du en lägre taxa, byter du till ett större får du en högre taxa. Det beror på att det finns ett uttalat mål - både på lokal och nationell nivå - att minska mängden restavfall. Precis som med mycket annat gäller att den som ”konsumerar” mer, också betalar mer. Dessutom har vi som avfallsbolag en kostnad för att göra oss av med restavfall, medan vi får intäkter för rättsorterade förpackningar.

Du kan även byta storlek till ett större kärl för plast- och/eller pappersförpackningar, men det påverkar alltså inte din taxa.