Borlänge Energi ger svar

Efter en tids kommunikation fram och tillbaka med insändare och Ledare i Borlänge tidning har vi tagit fram en längre artikel för att samla våra svar och för att förtydliga vissa frågor.

Länk till Ledaren: Energibolagets svar om prischocken är för dåliga Länk till annan webbplats.

Vår artikel har publicerats i Borlänge tidning och vi presenterar den i sin helhet här. Som avsändare står Ulrik Bergman (M), ordförande och Mats-Erik Olofsson, vd.

"Jens Runnberg skriver i sin ledare 17 februari att Borlänge Energis svar är för dåliga. Vi tycker att vi har svarat grundligt och öppet på de frågor som kommit upp i insändarna. Vi gör ett nytt försök att svara på de frågor som uppstått, för att ge en samlad bild över våra svar men också med ytterligare förtydliganden.

Många av frågorna kretsar kring våra priser och framförallt då fjärrvärmepriserna.

Borlänge Energi har en lång historia i Borlänge som det kommunala bolaget som levererar allmännyttiga tjänster till låga priser för el, fjärrvärme, vatten och avlopp. Samtidigt har Borlänge Energi, välförtjänt setts som kommunens kronjuvel med sin goda ekonomi och avkastning till kommunen.

Vi befinner oss nu i en ny situation med betydande ekonomiska utmaningar jämfört med tidigare. Stängningen av Kvarnsvedens pappersbruk resulterade i att vi förlorade nästan 40 procent av värmeproduktionen i Borlänge till följd av bortfallet av restvärme. Stora Enso annonserade i april 2021 att bruket skulle läggas ner i september 2021. Vi kontaktade Stora Enso tidigt, långt innan de annonserade om nedläggningen, men de var då inte intresserade av att sälja pannan. I februari 2022 meddelades att Northvolt köper hela anläggningen och att vi erbjuds ta över energiproduktionen. Rivningen av siten påbörjades av dem omgående och pannan skulle vara okörbar om inget gjordes innan oktober 2022.

Det bästa och mest ekonomiska alternativet var tveklöst att köpa pannan av Stora Enso. Priset för pannan var 313,5 miljoner kronor och därtill kommer omställningskostnader. Budgetramen för övertagandet ligger på 800 miljoner. Beslutet jämfördes noga med flera olika alternativ, som alla var betydligt dyrare. Att bygga en helt ny panna skulle kosta närmare 1,5 miljarder kronor. Ett nytt pannbygge skulle ta flera år att genomföra och samtidigt vara beroende av tillfälliga och dyra lösningar för att klara värmeleveransen under byggtiden. Till exempel så skulle vi behövt elda olja till en kostnad av cirka 220 miljoner kronor per år. Ett mycket dåligt alternativ, både ekonomiskt och miljömässigt.

Vi ser köpet av pannan som en bra och nödvändig investering. Det finns stora fördelar med att ha pannan i egen drift, det är säkrare och gör oss oberoende av andra. Pannan är en framtidsinvestering som ger oss tillväxtmöjligheter och gör att vi kan fortsätta leverera värme till både Borlänge och Falun, men det har onekligen resulterat i höjda fjärrvärmepriser. Kostnadsökningarna har inte tagits ut helt och hållet på kund, utan tas till stor del på resultatet. Förutom övertagande av pannan har vi, på samma sätt som alla bolag, drabbats av konsekvenser från kriget i Ukraina med höjda räntekostnader och bränslepriser. I år har priset på biobränsle stigit kraftigt, samtidigt som ersättningen för avfallsbehandling sjunkit rejält.

När det gäller prissättningen vill vi vara tydliga med att vi inte låter fjärrvärmepriset styras av avkastningskravet. Det som styr är att fjärrvärmeaffären ska vara en ekonomiskt hållbar affär och att vi ska kunna utveckla systemet för att så småningom kunna leverera ännu mer prisvärd fjärrvärme till våra kunder.

Farbror Sören konstaterar att Borlänge Energi har högst fjärrvärmepris i kategorin kommunägda bolag. Det stämmer om man håller sig till Dalarna, men inte om man ser till övriga Sverige. Priset är också högre i flera dalakommuner där fjärrvärmen drivs av annan aktör än det kommunala energibolaget.

När elektrifieringen ökar fyller kraftvärmen en avgörande roll i energisystemet. Dels genom att fjärrvärmen minskar elbehovet för uppvärmning dels genom tillförsel av lokalt producerad el. Det möjliggör att elen i större utsträckning kommer till nytta i bland annat industrins och transportsektorns omställning mot fossilfrihet.

Precis som Farbror Sören berört kommer, genom lagkrav, införandet av en effekttaxa på elnätet att ge ett ekonomiskt incitament för var och en att minska elanvändningen. När fjärrvärmen jämförs med värmepumpar, vilket gjorts i några insändare, ska man ha det i beaktande liksom den tekniska livslängden på olika alternativ.

Det är vår uppgift att säkerställa att fjärrvärmen förblir ett pris- och miljömässigt konkurrenskraftigt val så att energisystemet utvecklas på ett hållbart sätt.

Behovet av Energitjänster ifrågasätts. Dels utifrån att resultatet varit negativt under flera år, dels utifrån att verksamheten kan utföras av andra aktörer på en fri marknad. Vi utvärderar ständigt våra affärer och vår organisation och skribenternas reflektion är relevant och inget som förbisetts av vare sig styrelse eller ledning.

Energitjänster är viktig för relationen med våra fjärrvärmekunder, men också för våra elhandelskunder genom erbjudanden om laddning och lagring på liknande sätt som i andra elhandelsföretag. Tillsyn och byte av värmeväxlare står för den största delen av omsättningen. Detta sker i samarbete med lokalt upphandlade entreprenörer, vilket också gäller andra installationsarbeten. Även om det redovisade ekonomiska resultatet inte är helt rättvisande för verksamheten så behöver vi jobba med effektiviteten, vilket också görs. Här liksom inom andra verksamhetsområden. Men vi måste också driva utveckling och följa med i ett snabbt föränderligt energilandskap. Energitjänster möjliggör för oss att även i framtiden ha konkurrenskraftiga och efterfrågade erbjudanden och inte minst nöjda kunder.

Jens Runnberg nämner att va-nätet är i dåligt skick och att vi skulle ha en underhållsskuld. Borlänges va-nät är inte mer eftersatt än i övriga Sverige. Vi behöver fortsätta underhålla och bygga ut va-nätet, vilket det finns en tydlig plan för. Borlänge har en låg va-taxa, sett till övriga Sverige, och goda förutsättningar att fortsätta ha det.

Vi har noterat att information angående ökningen av antalet anställda mellan 2016 och 2022 har varit otydlig.

Våra årsrapporter redovisar en ökning om 50 personer. Det som redovisas i årsrapporterna är ett medelantal av anställda där även säsongsanställda och sommarjobbare räknas med. 2016 hade vi en stor del av våra säsongsanställda på entreprenad, 2022 hade vi dem i egen regi. Under åren har det även tillkommit ytterligare säsongsanställda till oss som delas inom kommunkoncernen och vi hade också fler sommarjobbare 2022, vilket drar upp siffran för anställda.

När det gäller tillsvidareanställda är ökningen snarare 30 personer. Affärsområdet Återvinning har ökat som en följd av utökade uppdrag. Inom affärsområdet Elnät och stadsnät beror ökning av anställda främst på att konsulter och entreprenörer har ersatts med egen personal men också på grund av ökade krav genom mer omfattande lagar och myndighetsföreskrifter. Det senare gäller även andra verksamhetsområden.

Marknadsfunktionen med kundservice, sälj, kommunikation och elhandel har också blivit några fler i takt med behoven.

Vi vill med den här insändaren hävda att Borlänge Energi alltid har varit, och fortfarande är, ett välskött bolag. Vi står inför nya samhällsutmaningar som vi har tagit oss an på bästa sätt. Vår största ambition är att bedriva ett ekonomiskt hållbart bolag utifrån Borlängebornas bästa.

Vad gäller Borlänge Energis avkastningskrav, och hur det används, är det ett beslut som tas i kommunfullmäktige, inget som Borlänge Energi styr över.

För att inte skapa förvirring hos läsarna vill vi avslutningsvis göra en rättelse. Jens Runnberg nämner Borlänge Energi ett flertal gånger som allmännytta. Allmännytta är det kommunala bostadsbolaget, som inte ska förväxlas med det kommunala energibolaget. Att vi däremot är en nytta för allmänheten, det kan vi vara överens om.

Mats-Erik Olofsson, vd Borlänge Energi
Ulrik Bergman (M), ordförande Borlänge Energi

"