Publicerad

Närsorterat är en väg mot minskat restavfall

Visste du att vi betalar för att lämna restavfall till förbränning på Bäckelund, medan vi får betalt för rättsorterat material? Att minska mängden restavfall är därför en viktig utmaning – för både miljö och ekonomi.

Hälften av det som slängs i restavfallskärlet i Borlänge är felsorterat, därför har vi valt att tömma det mer sällan när vi inför närsorterat. Ett medvetet beslut baserat på miljömål och rättvisa; ju bättre du sorterar, desto lägre blir din avgift.

Att kasta restavfall är nämligen inte bara dåligt för klimatet – det är också dyrt. Borlänge Energi betalar cirka 1 000 kronor per ton för att lämna restavfall till Bäckelunds kraftvärmeverk för förbränning. Det är en kostnad som i slutändan påverkar oss alla. Samtidigt får vi betalt för rättsorterat material som kan återvinnas. Till exempel:

  • 1 532 kronor per ton plastförpackningar
  • 1 767 kronor per ton pappersförpackningar

Det är intäkter som kan återinvesteras i bättre tjänster, hållbar teknik och lägre avgifter för Borlängeborna. Genom att sortera rätt gör du alltså både miljön och ekonomin en tjänst.

 

Restavfall och sortering

Restavfall är det som blir kvar när du har sorterat ut matavfall, förpackningar och farligt avfall. I teorin ska det inte bli särskilt mycket kvar – men i praktiken ser det annorlunda ut. Våra egna plockanalyser visar att restavfallspåsen i ett genomsnittligt villahushåll i Borlänge bara är rättsorterat till max 50 procent. Hela 28 procent består av förpackningar som enkelt hade kunnat återvinnas.

I vår kretsloppsplan är målet att halvera mängden restavfall till 2030. Samtidigt har Sverige som land krav från EU-kommissionen om att minska restavfallet. Om målen inte nås riskerar vi sanktionsavgifter – vilket kan påverka både kommuner och invånare ekonomiskt.

Närsorterat gör det enklare att göra rätt

För att möta både lokala och nationella mål har vi infört närsorterat. Genom att sortera förpackningar direkt vid tomten blir det enklare för hushållen att göra rätt – och svårare att göra fel. Samtidigt ställer det krav på att restavfallskärlet bara används till det som verkligen inte kan återvinnas. Därför har vi behållit samma storlek på kärlet, men glesat ut hämtningsintervallet till var sjätte vecka. Det är både logiskt och nödvändigt.

Mer restavfall = högre avgift

Vi vet dock att hushåll ser olika ut och har en kund mycket restavfall – exempelvis på grund av en stor familj – finns alltid möjlighet att välja ett större kärl, men då blir också avgiften högre. Den som har lite restavfall kan istället minska sin avgift genom att välja ett mindre kärl.

Det är en rättvis modell där den som slänger mer, också betalar mer – och alla har möjlighet att påverka både sin egen kostnad och sitt klimatavtryck.