Publicerad
Elmarknadsanalys december + årssammanfattning
Rekord, rekord, rekord - ett ord som verkligen präglar december månads elpriser där det rörliga priset vissa timmar legat upp mot 800 öre/kWh med ett medel för månaden på strax under 200 öre/kWh.
Sammanfattning:
Isläggning i början av månaden, bland annat i Luleälven, bidrog till att månaden rivstartade med väldigt höga priser över hela landet. Efter isläggningen kom
prisskillnaderna mellan landets delar tillbaka och det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 startade efter flera års förseningar. Ryska gasleverantören Gazprom minskade kraftigt sitt utbud till Europa vilket drog upp gaspriserna avsevärt. Det hydrologiska underskottet ökade och Svenska Kraftnät aktiverade effektreserven ett flertal gånger för att hålla stabiliteten i elnätet.
Den hydrologiska balansen har sjunkit till ett underskott på 14 TWh där speciellt vattenmagasinen i södra Norge börjar sina.
Vindkraften har över landet levererat som förväntat över månaden men delar man upp det per elområde så har de norra elområdena levererat över förväntan och de två södra under förväntan, där till exempel elområde 3 endast kom upp i 81% av prognostiserad produktion.
Utbudsproblem för gas
Flödet från Ryssland till Ukraina och Polen minskades under månaden och till och med stannade av helt vissa perioder vilket bidrog till kraftigt stigande priser för gas under december. Anledningen från ryskt håll uppges vara ökad inhemsk efterfrågan samt att kablarna i Nordstream 2 fylldes med gas för att dom inte skulle ta skada.
Gaspriset gick sedan ner runt jul i en kombination av mildare temperaturer på kontinenten och ett stort ökande inflöde av LNG till Europa. LNG är en gas som vid nedkylning till -160 grader övergår till mer kompakt och flytande form, vilket gör det möjligt att transportera den.
Den 21 december startades den tredje kärnreaktorn i Olkiluoto. Starten har drabbats av kraftiga förseningar då den från början beräknades vara i drift 2009. Nu när reaktorn beräknas uppnå en effekt på 30 procent i slutet av januari börjar den även producera el ut på elnätet. Full elproduktionskapacitet på 1 600 MW nås, om den kommer producera som förväntat, under juni. Målsättningen är att den tredje reaktorn i Olkiluoto 3 ska stå för 14 procent av Finlands elproduktion.
Svenska Kraftnät aktiverar effektreserven
Karlshamnsverket aktiverades som effektreserv flertalet gånger under månaden vilket inträffade senast 2012, något som betonar vilket pressat läge som råder är på elmarknaden. Effektreserven i Karlshamn och Ryaverket har tidigare ställts i beredskap ett flertal gånger men sällan blivit aktiverat.
Effektreserven aktiverades även efter att Polen bett om stöd från sina grannländer efter att ha lovat bort för mycket kapacitet till sina grannländer, vilket i praktiken ledde till att Karlshamsverket producerade ca 300 MW under 5 timmar för Polens räkning
Norge har anslutit sig till länder som börjat stötta elräkningarna för hushållen i landet med att staten täcker 55% av elräkningen över 70 öre/kWh.
Kort summering av elåret 2021
Sammanfattning:
2021 var året där el gick från en lågintresseprodukt till något som de flesta skapade sig en åsikt om. El fick även betydligt mer plats på den politiska spelplanen. Jämfört med 2020 ökade elpriset med
52 öre/kWh, där slutet av året verkligen slutade med ett prisrally.
Gaspriset i Europa tillsammans med generellt höga energipriser och ett stort underskott i den hydrologiska balansen har varit orsakerna till den kraftiga prisskillnaden mot föregående år.
Då kontinenten haft betydligt högre elpriser än vad Norden haft har Sverige slagit nytt rekord i elexport med 25,3 TWh. Kärnkraften har trots stängningen av Ringhals 1 vid årsskiftet levererat mer under 2021 än under 2020.
Kylig inledning
Året började med att vi fick en plötslig stratosfärisk uppvärmning som drog ner kyla från nordpolen till Skandinavien. Med den kylan fick vi se ett trendskifte där de billiga priserna från 2020 byttes ut mot stundtals väldigt höga priser så här redan i inledningen av året.
I april blev EU eniga om att öka ambitionsnivån gällande våra CO2-utsläpp från 40 till 55 procents utsläppsminskning från 1990 års nivåer till 2030.
Detta resulterade i att kostnaden för sina utsläpp, utsläppsrätterna, gick från 30 till 85 euro.
Vårflod på vänt och ändrad riktning
Sommarpriserna drogs upp, dels av att vattenmagasinen tömdes fort efter en försenad vårflod dels mycket på grund av överföringsproblematik i Sverige. Med nya kablar från södra Norge till Tyskland och Storbritannien så gick flödet i Sverige i öst-västlig riktning istället för väst-östlig vilket orsakade problem för Svenska Kraftnät som minskade överföringskapaciteten kraftigt i Mellansverige. Med instängd kraft och högre efterfrågan än produktion fick mellan- och södra Sverige se betydligt högre priser än norra Sverige.
Stor efterfrågan på gas
Gaspriserna mångdubblades på grund av låga nivåer i gaslagren ute i Europa. Efterfrågan ökade efter ett år med nedstängningar, låga lagernivåer samt påtryckningar om att Nordstream 2 kabeln ska driftsättas har drivit upp marknaden till nivåer vi inte skådat tidigare.
Prisrekord och efterlängtade projekt
Slutet av året slog prisrekord i det mesta då det förväntades kallare väder och ökad efterfrågan, men strax innan jul började priserna vända även om marknadspriserna fortsatt var på väldigt höga nivåer.
Både Sydvästlänken och Olkilouto 3 är två stora projekt som varit väldigt efterlängtade blev klara driftsatta under 2021 och väntas hjälpa elsystemet i Norden under lång tid framöver.
Skriv ut