Frågor och svar om närsortering

Här hittar du vanliga frågor och svar om fastighetsnära insamling i Borlänge kommun.

Vi inför närsorterat stegvis fram till 2027.

  • September 2024: Vår styrelse fattar beslut om vilket system vi ska använda för fastighetsnära insamling av pappers- och plastförpackningar. Det blir fyra separata kärl.
  • Vintern 2025: Upphandling av kärl och logistikplanering.
  • Under 2025: Stegvis utkörning av nya kärl och införande av närsorterat.
  • 1 januari 2027: Nu ska alla hushåll ha fastighetsnära insamling.

Tänk på att du som fastighetsägare behöver se till att det finns plats för fyra kärl på din tomt.

Vi har undersökt och utvärderat flera olika insamlingssystem, med ekonomiskt kundperspektiv, hållbarhet och arbetsmiljö i fokus. Med den valda lösningen kan vi både använda samma fordon och behålla avfallstaxan på oförändrad nivå 2025.

Systemet innebär inga fler transportkilometer eller högre bränsleförbrukning eftersom vi kommer till dig lika ofta som tidigare. Därmed kan vi införa fastighetsnära insamling av plast- och pappersförpackningar med bibehållna turer och bilar. Systemet bedöms också vara det bästa ur arbetsmiljösynpunkt för våra miljöbilschaufförer, samt för personer som sitter i rullstol.

Alla lösningar för närsorterat kräver större utrymme än idag och det är i absolut första hand upp till fastighetsägaren att lösa ytan. I de fall där det absolut inte går kommer vi att titta på gemensamma hämtningsalternativ, men börja gärna redan nu fundera på placering på din egen tomt.

I korthet beror systemvalet fyra separata kärl istället för två flerfackskärl på följande:

  1. Kostnaden för dig som slutkund blir lägre: Med flerfackssystemet skulle vi få byta ut alla fordon och lägga om alla turer. Kostnaden för kommuninvånarna skulle öka med cirka 30 procent.
  2. Miljöbilschaufförernas arbetsmiljö: Lösningen med fyra fack skulle påverka arbetsmiljön och bland annat återinföra en mängd lyft som vi med åren lyckats jobba bort.
  3. Tillgängligheten: Lösningen med fyra fack fungerar sämre för de som exempelvis sitter i rullstol och ska komma åt de innersta facken.
  4. Kärlen med fyra fack har visat sig vara svårare att tömma då det fastnar mycket i dem.
  5. Lösningen med fyra fack är kärlstorleken konstant. Du kan exempelvis inte välja ett större kärl om du har flera blöjbarn och därmed mycket restavfall.

Systemvalet är gjort utifrån noggranna tester och utvärderingar.

Det här en nödvändig förändring på grund av nya lagkrav. Länk till annan webbplats. Kärlen är tillverkade av 100 procent återvunnen plast och kan återvinnas upp till sju gånger. Ett sopkärl används i genomsnitt under 15 års tid innan de återvinns och finns därmed med i det cirkulära systemet i cirka 100 år innan de är förbrukade.

Utgångsläget är sexveckorsintervaller för restavfall och utvärderingar från andra kommuner har inte visat på klagomål från barnfamiljer med blöjbarn. Vi är dock öppna för individuella lösningar med annan storlek på kärl, annat tömningsintervall eller liknande i vissa väldigt specifika fall om stora besvär uppstår.

Det är främst kladdiga plastförpackningar som kan orsaka luktproblem. Var noga med att skrapa av matrester och lägg dem i matavfallspåsen. Skölj också gärna ur förpackningarna med överblivet/kallt vatten. Förpackningarna behöver inte vara rena för att kunna återvinnas, men däremot för att undvika lukt, framför allt sommartid. Förvara gärna kärlen på en skuggig plats mellan hämtningarna och rengör dem då och då.

Sopbilarna som hämtar ditt avfall har två fack med en skiljevägg emellan. Matavfallet töms i det ena facket och restavfallet i det andra. Det kan se ut som att allt avfall ramlar ner i samma öppning och hamnar i ett fack, men skiljeväggen rör sig och sköter separeringen.

Lastbilen åker sedan till en omlastningsstation och tömmer facken separat. Avfallet omlastas sedan till olika behållare för transport till respektive avfallsmottagare.

I och med att vi redan har tvåfacksbilar så kan vi fortsätta att samla in matavfallet i det ena facket, medan det andra omväxlande fylls med papp, plast eller restavfall, beroende på vecka.

Även metall- och glasförpackningar ska samlas in hushållsnära när den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2027. Hur är en fråga som vi, tillsammans med ett 100-tal andra kommuner, fortfarande utreder. Tillsvidare transporterar du dem till återvinningsstationen som vanligt.

Nästan all plast som tillverkas kan återvinnas, vissa sorter upp till cirka tio gånger. Exempel på plastförpackningar är:

  • Mejeriburkar
  • Brödpåsar
  • Ketchupflaskor
  • Ostförpackningar
  • Tandkrämstuber
  • Chipspåsar
  • Snusdosor
  • Förpackningar för pumptvål
  • Fruktnät
  • Mjukmedelsflaskor
  • Plastpåsar (förutsatt att de är tomma)
  • Burkar
  • Plastfolie
  • Frigolit
  • Innerpåsar (exempelvis påsen i flingpaketet)

Plastflaskor med pant kan absolut återvinnas. Men de ska pantas och inte slängas i plastkärlet.

  • Du behöver inte skölja ur förpackningarna om du inte vill men de behöver vara tömda på innehåll.

Följande saker (exempel) ska inte sorteras som plastförpackning,

  • Tandborstar (restavfall)
  • Diskborstar (restavfall)
  • Rakhyvlar (restavfall)
  • Leksaker i plast (hårdplastinsamling ÅVC, obs! Ta ur batterier!)
  • Fyllda hundbajspåsar (slängs i restavfall)

För att få plats i kärlet är det viktigt att du viker ihop och plattar till förpackningarna samt lägger de mindre kartongerna i de större. Det funkar att lägga förpackningarna i papperspåsar från mataffären. Exempel på vad som får slängas som pappersförpackningar är:

  • Mjölk- och filpaket
  • Många av dagens förpackningar för crème fraiche (läs på förpackningen)
  • Pasta- och flingpaket
  • Mjölpåsar
  • Tetraförpackningar
  • Pappersbärkassar
  • Mindre mängder wellpapp (större mängder kör du till en återvinningsstation- eller central)
  • Omslagspapper
  • Äggkartonger
  • Kartonger
  • Take away förpackningar
  • Toalett- och hushållspappersrullar

Du behöver inte skölja ur förpackningarna om du inte vill, men de behöver vara tömda på innehåll.

Det är viktigt att tidningar inte hamnar bland pappersförpackningarna eftersom sådan felsortering kan leda till att alltsammans bränns istället för återvinns. Tidningar är nämligen inte en förpackning och ska, precis som tidigare, samlas in vid återvinningsstationerna. Pappersförpackningar får inte förpackas i plastpåsar.

Tidningar räknas inte som en förpackning och ingår därför inte i den fastighetsnära förpackningsinsamlingen. Det är viktigt att tidningar inte hamnar bland pappersförpackningarna eftersom sådan felsortering kan leda till att alltsammans bränns istället för återvinns eller att vi får felsorteringsavgifter från mottagningsanläggningen som på sikt kan påverka kostnaderna för avfallshanteringen. Tidningar ska, precis som tidigare, samlas in vid återvinningsstationerna.

  • 1 januari 2024: Kommunerna tar över ansvaret för insamling av förpackningar från hushåll genom fastighetsnära insamling alternativt lättillgängliga insamlingsplatser.
  • 1 januari 2026: Kommunerna ska ha ordnat separat insamling av förpackningar på bland annat torg och i parker.
  • 1 januari 2027: Kommunerna ska ha ordnat separat fastighetsnära insamling av förpackningar för villahushåll. Kommunerna ska också ha ordnat insamling av förpackningar vid lättillgängliga insamlingsplatser för skrymmande förpackningar.